J*vla skitliv ...

Är måttligt förbannad idag.. Den här j*vla kroppen ställer till det för mig. Blir så less!! Hade det varit feber så hade det bara varit att trycka i sig två alvedon och spatserat till skolan ändå, men det är lite svårare när kroppen känns som bly, svimfärdig så fort man är stående och det konstiga illamåendet på de. Va tusan kan man göra åt det?!?!?! ta med f*n ingenting förutom att låsa in sig hemma och hoppas på att det ger med sig. Gråtfärdig till tusen av ilska nu. Varför just idag? När jag skulle ha patient, som var totalt beroende av att komma idag för att behandlingen skulle flyta på rätt. Så nu blir det jäkligt svårt, får se hur detta löser sig på bästa vis.
Sen två nätter med mardrömmar gör ju inte saken bättre, jävla hjärna! Släpp det för tusan!!!
Annars så är jag sambo nu, det är roligt och bra iaf.

Bakis så det räcker och blir över..



såhär snygg var man igår, tur att jag inte har en bild på mig själv idag.. för fyyy tusan va dåligt jag mår idag. så sjukt sliten. Men shit va kul jag och Lena hade igår på amba så lätt värt de :-)
sitter på kungsholmstrand och väntar på att få fotvård, kan behövas nu. Kommer säkert somna ;-)
Har fått godkänt på andrahandsuthyrningen nu, så imorgon flyttar jag över alla mina saker förutom möbler till H.
Känns spännande men samtidig kan jag inte undgå att känna mig vettskrämd. Är rädd för att det ska gå i kras som förra gången. Men men. så nu blir det att adressändra igen, tycker jag borde få rabatt snart så mkt som jag flyttar. men bara en gång detta år så det går framåt :-D




Hyresgäst

Nu har en tjej varit och kika på mitt rum. Jättegullig och verkar mkt vettig så nu hoppas jag verkligen att sssb godkänner detta! Men det kommer ta ca fyra veckor men jag hoppas på det bästa :-)
Vill bli sambo på riktigt nu.. Men det kommer jag antagligen känna efter nästa helg då jag kommer flytta över alla mina saker förutom möbler till H :-) längtar!!

Olustig känsla.

Jag känner mig ... jag vet inte riktigt. Jag har någon udda känsla i magen och allt känns lustigt och overkligt. Det kommer och går, och jag vet inte riktigt vad det är. Min teori är att det har gått så fort för mig att jag inte har hängt med i svängarna samt så kan jag inte förstå allt heller. Jag kan inte förstå att två personer kan leva och ha det så bra, utan bråk, utan missförstånd som blir kolossala, utan misstro osv. Att bara kunna lita på någon och göra det på riktigt. Kunna prata med någon som faktiskt har något vettigt att svara tillbaka eller som återkommer med ett svar efter betänketid. För mig, helt otroligt. Aldrig varit med om något liknande förr och det är mycket ovant. Börjar vänja mig men ibland lär jag bara stanna upp, nypa mig i armen, för att jag ska inse att detta är verkligt..
Att jag inte har hängt med i svängarna beror nog på mitt sätt att se på saker och ting. Idag lever jag i nuet, jag planerar inte min framtid på samma vis som förr. Jag gör det som känns bra nu och jag förväntar mig inte att min liv ska vara på samma vis om några år som jag gjorde förr. Då byggde jag upp någon form av fantasivärld och vilka personer som skulle finnas med i den och hur och vart jag skulle leva och bo. Jag har insett att det är kanske inte det bästa jämt, för jag vet inte vart jag står om ett år. Jag vet t.ex. inte om jag o H har ett liv ihop då. Hoppas gör ja men jag kan inte veta vad som sker i framtiden.

RSS 2.0