Patetiska liv

Usch som vanligt är allting så tråkigt,, ingenting att göra och det enda man gör är att jobba känns det som. Inte blev de någon utgång för mig imorgon heller när man har delade turer hela helgen. Men det blir pengar och om jag nu inte börjar skolan så behöver ja alla mina timmar ja kan få på persgården så det är bara att bita ihop. Har ja tur så blir de bara två månader jag lär tänka på att jobba så mycket det går och när som helst. Allt det kan ju förändras om ja har tur, får se på tisdag bara längtar tills dess så ja får någon klarhet i allt. Nu håller jag faktiskt tummarna för mig själv!

Patetiska liv, man får verkligen inte som man vill ha det. Ingenting går min väg. Ok ja har tur i det mesta och allt ordnar sig jämt för mig men inte på den biten som jag vill. Var tusan träffar man karlar som man vill ha? Eller den svåraste biten, vill ha en tillbaka? Den största utmaningen som jag har stött på sen ja blev singel, det är ju iaf snart två år sedan. Herregud, det är verkligen hur lång till som helst nu. Helt sjukt. Mitt lilla kompisgäng verkar det vila en förbannelse över eller nått för hos oss går det bara inte, det är alltid något som inte stämmer och är fel. Men alla andra omkring, de köper hus, bil, skaffar barn och allting annat. Men inte jag inte.. Avundsjuk ja verkligen. Man kan inte ta vem som helst heller, lär passa en och kommer jag någonsin hitta en kille som klarar av hur jag är? Sägs att det finns en för alla, men va tusan, finns det inte fler kvinnor än män på denna jord? Och hur många homosexuella finns det inte, hur kan det då finnas en karl kvar åt mig? Något att fundera på.


Ledig i tre dagar då.. Skönt!

Yes fick man ta sig ledigt i tre dagar, ska bli så himla skönt att inte jobba och bara göra ingenting. Känns som om man har jobbat arselet av sig i sommar men inte mycket pengar har man fått för det eller en mindre stjärt. Attans alltså. Jobba med människor ska man inte göra om man vill ha pengar, man sliter för ingenting praktiskt taget. Ne jobbar man på industri och knäpper lite på knappar ja jävlar då får man pengar. Synd att man gillar att ta hand om folk och hjälpa dem.

I helgen jobbade man och så när man var ledig igår så passade ja och carro på att dra till gävle. Sjukt skoj var de, och skönt att komma ut och träffa folk. Annars har ja nästan jobbar varje helg och tyckt synd om mig själv när de har gått ut. Riktigt härligt att få i sig lite alkohol och dansa. Inte fanns de några snyggingar ute heller, vette tusan vart alla är. Carro däremot hittade på sitt ragg från förrförra helgen och då var sängplats redan fixat för na. Men snäll kompis har man så min kväll slutade på en soffa och carro i ett annat rum. Äh har väl fortfarande en släng av det där jäkla kärleksviruset som inte vill gå bort och inte vet ja hur man gör inte. Ebbar väl ut sakta men säkert, konstigt känsla är det verkligen, är liksom inte intresserad av någon annan.. hmm. Förhoppningsvis så går denna konstiga "sjukdom" bort och ja blir mitt normala jag igen.

Tatueringen blev bra, känns som en trygghet att ha det på armen. Så nu är den gjord så nu är de bara att fundera ut hur nästa ska se ut. Ska nog bygga på den i sidan men de blir nog om ett bra tag de, eftersom man börjar som student igen nu ett år. Men jäklar va det kliar, de hade ja helt glömt bort och det var bara ett halvår sedan sist. Minnet är kort men bra?

Dags för att skriva lite..

Ja jäkligt länge sedan man skrev nått här, kände att det var kanske dags nu igen.

Yran: hur sjukt roligt som helst! Sovit i tält, supit, kikat på Lars Winnerbäck samt Uggla, inga mer hanns med. Ja så hände en massa andra roliga saker som för att förstås behöver upplevas.

Gröna Lund: med anna, även där så åkte man allt som kunde åkas, även fritt fall med tilt, snacka om fjärilar i magen och ja dödsskräck med andra ord. Sedan blev det lite shopping på det och så fick man träffa Emilio en sväng. Förvarnade han om att vi kommer ner och våldgästar honom sen när han skaffar sig lägenhet :)

Ja sen har man bara typ jobbat och inte hunnit med mer skoj än så. Men imorgon blir det en ny tatuering ;) på vänstra överarmens insida, yes smärta ja vet.. Men det är kanske inte så farligt? hoppas jag verkligen inte, börjar känna av nervositeten. Blir texten "hyperkalemisk periodisk paralys". Det visar sig, sofie gör först och jag sen som vanligt, men jag är ganska härdad så.

Ja sen kan man verkligen inte förstå sig på vissa, som vanligt är allt verkligen hopplöst. Dubbelmoral och allt, förstår på ett vis men det hela går emot verkligheten. Blir en aning irriterad, bara lite, annars riktigt jäkla förbannad!!!!! Andra gången och nu skulle jag väl ha lärt mig, men inte då. Det kom smygande och innan jag fattade så var man fast, trodde det skulle ordna sig denna gång men så fel jag hade. Men någonstans hade jag nog väntat mig detta, men att inte få nått klart svar är det värsta, det är bara att säga istället för att hålla sig kvar lite. Utifall om en ändring skulle ske, eller vadå? Ne det kommer det inte göra, det blir såhär. Tråkigt ja verkligen men vad ska göras då? Vissa är bara,, ja ja vet inte, karlar..

RSS 2.0