Snö ett djävulens påfund.



Snö.
"En snöskottares dagbok" tror de flesta stockholmare börjar känna igen sig i denna.
Frustrationen växer ikapp med att snön växer.
Stockholm och snö = ingen bra kombination....
Pga :
- Pendeltågen ställs in så man blir strandsatt
- Vilket leder till att folkmassorna blir större och större på plattformarna, vilket leder till ännu färre chanser att få följa med nästa tåg.
- Is bildas vid dörrarna på pendeltågen som gör att de inte kan stängas, vilket leder till förseningar.
- Bussarna kommer inte fram pga ingen som plogar
- Hitta en skarpad trottoar är som att hitta en oas i öknen
- Osv.
- Att bo i Sthlm betyder att man är beroende att kollektivtrafiken..
Så sammanfattningsvis: Sluta snöa!!!

J*vla skitliv ...

Är måttligt förbannad idag.. Den här j*vla kroppen ställer till det för mig. Blir så less!! Hade det varit feber så hade det bara varit att trycka i sig två alvedon och spatserat till skolan ändå, men det är lite svårare när kroppen känns som bly, svimfärdig så fort man är stående och det konstiga illamåendet på de. Va tusan kan man göra åt det?!?!?! ta med f*n ingenting förutom att låsa in sig hemma och hoppas på att det ger med sig. Gråtfärdig till tusen av ilska nu. Varför just idag? När jag skulle ha patient, som var totalt beroende av att komma idag för att behandlingen skulle flyta på rätt. Så nu blir det jäkligt svårt, får se hur detta löser sig på bästa vis.
Sen två nätter med mardrömmar gör ju inte saken bättre, jävla hjärna! Släpp det för tusan!!!
Annars så är jag sambo nu, det är roligt och bra iaf.

Bakis så det räcker och blir över..



såhär snygg var man igår, tur att jag inte har en bild på mig själv idag.. för fyyy tusan va dåligt jag mår idag. så sjukt sliten. Men shit va kul jag och Lena hade igår på amba så lätt värt de :-)
sitter på kungsholmstrand och väntar på att få fotvård, kan behövas nu. Kommer säkert somna ;-)
Har fått godkänt på andrahandsuthyrningen nu, så imorgon flyttar jag över alla mina saker förutom möbler till H.
Känns spännande men samtidig kan jag inte undgå att känna mig vettskrämd. Är rädd för att det ska gå i kras som förra gången. Men men. så nu blir det att adressändra igen, tycker jag borde få rabatt snart så mkt som jag flyttar. men bara en gång detta år så det går framåt :-D




Hyresgäst

Nu har en tjej varit och kika på mitt rum. Jättegullig och verkar mkt vettig så nu hoppas jag verkligen att sssb godkänner detta! Men det kommer ta ca fyra veckor men jag hoppas på det bästa :-)
Vill bli sambo på riktigt nu.. Men det kommer jag antagligen känna efter nästa helg då jag kommer flytta över alla mina saker förutom möbler till H :-) längtar!!

Olustig känsla.

Jag känner mig ... jag vet inte riktigt. Jag har någon udda känsla i magen och allt känns lustigt och overkligt. Det kommer och går, och jag vet inte riktigt vad det är. Min teori är att det har gått så fort för mig att jag inte har hängt med i svängarna samt så kan jag inte förstå allt heller. Jag kan inte förstå att två personer kan leva och ha det så bra, utan bråk, utan missförstånd som blir kolossala, utan misstro osv. Att bara kunna lita på någon och göra det på riktigt. Kunna prata med någon som faktiskt har något vettigt att svara tillbaka eller som återkommer med ett svar efter betänketid. För mig, helt otroligt. Aldrig varit med om något liknande förr och det är mycket ovant. Börjar vänja mig men ibland lär jag bara stanna upp, nypa mig i armen, för att jag ska inse att detta är verkligt..
Att jag inte har hängt med i svängarna beror nog på mitt sätt att se på saker och ting. Idag lever jag i nuet, jag planerar inte min framtid på samma vis som förr. Jag gör det som känns bra nu och jag förväntar mig inte att min liv ska vara på samma vis om några år som jag gjorde förr. Då byggde jag upp någon form av fantasivärld och vilka personer som skulle finnas med i den och hur och vart jag skulle leva och bo. Jag har insett att det är kanske inte det bästa jämt, för jag vet inte vart jag står om ett år. Jag vet t.ex. inte om jag o H har ett liv ihop då. Hoppas gör ja men jag kan inte veta vad som sker i framtiden.

<3

Nu känner jag mig sådär riktigt flickigt glad :-) bara spritter i hela kroppen och jag vet knappt vart jag ska ta vägen.
Tänkt på en sak i några dagar och funderat fram och tillbaka, insett att det skulle nog vara en bra sak att göra och även underlätta livet lite. Men framförallt skulle det vara helt underbart! :-) men det blir att vänta och se. Men jag fick mig ett "ja"... :-)
Underbara fantastiska karl <3

Är så glad över att jag "miss olycka" skulle ha turen att träffa en sådan bra karl, för mig, Mr Perfect. Så härligt, hoppas detta är något som kommer hålla. Men den som lever lär märka, framtiden får utvisa :-)
Jag lever i nuet och jag älskar att jag har slutat att planerat min framtid. Det enda som jag vet säkert idag, det är att jag kommer tillbringa två år i Sthlm och om två år blir jag tandläkare. Det vetandet räcker gott och väl för mig :-)
godnatt.








Dirty Dancing

Biljetterna är hämtade och nu är det bara att gå och längta till den 30 nov, både efter att se musikalen och min Sofie :-)

Ska bli så kul att få påhälsning från Gävle :-) det händer ju inte ofta... skulle önska att det vore fler som ville komma och hälsa på då och då. Men på söndag får jag lite påhälsning av Paulina igen :-) längtar redan!! Så H får stå ut med henne och mig igen Hehe.


Jobbdag

Dags för lunch på jobbet.

Solen skiner, det är inte så kallt ute men ändå är jag så jäkla tjurig. En riktig surpulla är jag!
Fattar inte varför, är bara sur och det har jag typ varit hela veckan.
Kanske har en himla förlängd PMS eller nått. Irriterande är t.o.m det. Vet inte om det är för att jag är trött jämt, för att jag typ bor på två ställen, lär tvätta allt och lär nu gå och frysa i i typ 1.5 v pga att jag lär frysa min jäkla vinterjacka, allt är jobbigt. Bara att titta på sig är jobbigt.. och den där jäkla vågen står stilla. Min kropp vill inte gå ned nått den. Jag kan sammanfatta att allt är fel och ett sur-VM pågår...
Nästan så att jag skrattar åt mig själv. Sanslöst!




Blogg.se appen är här!

Hittade blogg.se appen så får se hur den funkar :-)
Har fortfarande tråkigt, jag själv är verkligen det tråkigaste sällskapet. Det är synd att man ska vara ett sådant sällskapsdjur som inte kan roa sig själv... :-/
Vann precis ett halsband från Tradera, har blivit en liten mästare att shoppa loss på tradera igen, men bara billiga saker för de mesta ;-)
Vann detta nu, 28 kr som hittat :-)



Fredagsmys

Helt ensam här hemma, känns lite tråkigt faktiskt när jag är full av energi för en gångs skull. Beror nog lite på Chailatten + den stora kanelbullen på Espresso House idag med Erica och Fredia :)
Så vette tusan vad jag ska roa mig med, har ingen direkt lust att plugga på en fredagskväll. Kanske borde börja virka på min topp, men det har jag ingen direkt lust med heller. Ganska tråkigt är allt med andra ord, och allt detta pga jobb hela helgen. Vill liksom inte slita ut mig alltför mkt och försöka lära mig att ta det lugnt speciellt inför jobbhelgerna. Så det blir jag och godisskålen och lite tv. Men va läckert att man kan ta in sina bilder från instagram, det gillas skarpt!
Lär bara gnälla av mig lite, blev så matt idag när jag insåg att det är vinter nu och svinkallt. Det betyder ju varmare kläder, ex tjocka vinterjackan. För de flesta är det ju bara att plocka ur den ur garderoben och använda den. Min situation är lite annorlunda, vilket är irriterande, för jag lär frysa min jacka om jag ska kunna plocka hit den till H. Eftersom jag hade ju såna där härliga småäckelkryp hemma... Vill verkligen ta det säkra före det osäkra, och den är ju ganska stor, så lär ju ragga min hyresvärd så han kan stoppa den i frysen i en vecka i Kungshamra. Men då lär jag åka till Kungshamra, helst på dagen så de är där (kontoret deras brukar stänga vid fem) lägga den i frysen, låta ligga en vecka och sedan försöka finna en tid att hämta den där jäkla jackan innan kl 17.00. hmmm... jag älskar såna här lyxproblem. Nu ringer Johanna, hörs sen!

Småsaker förgyller tillvaron.

Det är småsakerna som gör ett förhållande enligt mig. De är småsakerna som bevisar att en person känner en, tycker om en, är intresserad av ens liv och tänker på en. Sitter här i soffan och småler lite fånigt över mig karl just nu. Han har möte på jobbet och han ringde för ett tag sen för att kika vad jag gjorde, de gulliga var att han skyndade sig ut från mötet för att kunna hinna ringa mig INNAN Hollywood fruar började för att inte störa mig :) Han vet verkligen hur mkt jag älskar det programmet och att jag t.o.m sätter påminnelse på telefonen för att inte missa det. Det är kallar jag en småsak som gör en lyckligast i världen! Det är så gulligt så det finns inte. Vet inte varför jag tycker det, men jag blev jätteglad! Annars då, tänkte att jag skulle börja blogga igen så de tappra få läsare jag har, har något att läsa om. Jag läser ju andras bloggar för att hålla koll på deras liv så tänkte att jag kunde börja bidra igen :) Men nu Hollywood fruar igen!

Inre lugn?

Usch vad tråkigt det är att vara hemma själv.. Gick bra i två timmar men nu är det fyra.. och det är några timmar kvar tills det är läggdags :/ Allt känns så udda för mig, därför av anledningen till att jag börjat blogga igen, känner att jag behöver skriva av mig. Låg i sängen nyss och stirrade upp i taket och fick en känsla av att jag kände mig ledsen, att jag behövde gråta.. men när inga tårar kom, började tankar och funderingar uppta hjärnan... och det är inte en känsla av att jag är ledsen utan en känsla av att inget är fel. För första gången på flera år, så är inget fel. Jovisst dvd:n håller på och ballar ur upptäckte jag idag, min mobil blir svart ibland, kameran (med alla bilder från klättringssemester) är trasig,vägglössen... Men det är bara en vanlig vardag för mig. Elektronik och jag går inte ihop och vägglössen det är bara min vanliga otur. Men övrigt så är det bra. En mycket olustig känsla, en ovan känsla, upptar hela mig. Vet inte riktigt hur jag ska hantera att det mesta känns bra. Säkert sedan jag var 16 år så här jag fyllts upp av stormiga känslor som jag inte vetat hur jag skulle hantera då men blivit expert på nu. Det är känslor som olycklig, ledsen, förvirrad, otillräcklig, svartsjuk, orolig, ångest osv. Detta har upptagit största delen av 10 år, självklart inte hela tiden, men en stor del. Väldigt sällan har jag känt mig lugn, trygg, kunnat lita på folk, glad, lycklig mer än olyckligt, nonchalant över saker som jag förr lade stor vikt över nästan kontrollerande, INTE LEDSEN.. Det är just de, jag känner mig inte ett dugg ledsen... Jag är glad! Det känns som om min era av olycklighet och ledsamhet är över. Jag vet nu vad jag vill, vad jag vill ha, vad jag mår bra av. Jag utsätter mig inte själv för saker som får mig att må dåligt. Jag lever inte kvar i gamla mönster som gör mig olycklig och ledsen. Jag vet att jag är värd bättre, jag vet att jag förtjänar att vara glad, lycklig och bekymmersfri i den mån det går. Det är en härlig känsla.. men en väldigt ovan känsla. Jag kan ta motgångar på ett helt annat vis nu, de bryter inte ned mig har jag upptäckt, de bara stärker mig. Fan va bra det har varit för mig att fylla 26 år! :D

Vägskäl, vilken väg är den rätta att gå?

Val, varför är det så svårt att göra ett val? Varför får man ångest när man ställs inför ett val? Det är egentligen inte så svårt att göra ett val, för oftast vet man vad man vill men.. Det finns nästan alltid ett MEN som ligger i bakhuvudet som gror samt ett ”tänk om”.

Anledningen till denna fundering är att jag fick ett val i fredags. Det valet som jag ställdes inför gjorde mig väldigt ångestfylld och obekväm. Valet kom verkligen på den mest otänkbara tiden i mitt liv, jag förväntade mig inte att valet skulle komma eller ens dyka upp längre. Det kom som en käftsmäll som tumlade om min hjärna ganska rejält i några timmar.

Jag ställdes inför ett vägskäl, och jag som person är ganska feg och jag har alltid lutat mig tillbaka på det trygga och beprövade. Att prova nya vingarna är inte riktigt min grej.
Men det var förr.
Jag har redan gjort detta val i det tysta, men att verkligen sätta det svart på vitt, det är värre.
Det är värre att göra det hört, att ta upp det till ytan, för då finns ingen återvändo. Då är det verkligen över. Jag vet inte varför, men att aldrig riktigt stänga den lilla luckan, eller aldrig knipsa av den förlängda kedjan helt, känns som en trygghet. Då har man något att luta sig tillbaka på, eller att den lilla luckan kan öppnas mer eller att kedjan blir kortare och kortare så är man tillbaka där man började. Vette tusan om ni ens fattar detta.. men frågan är : Nya och otrygga? Eller det gamla och beprövade? Vad väljer man och varför tänker man ens tanken?

För mig finns det bara ett val och jag visste på en gång vad jag skulle välja men självklart så kom tankarna och gjorde en rejält förvirrad. Eller förvirrad är fel ord, fundersam skulle nog passa bättre. Fundersam på det viset att när jag gjorde mitt val, så visste jag att det inte bara handlade om att välja bort en sak utan egentligen avsluta allt. Det var att bryta för en gång skull på riktigt med mitt gamla liv som gjorde mig ångestfylld.
Samtidigt blev jag lite förvånad över mig själv, jag var helt säker på mitt val, vad jag skulle välja och det var en hur skön känsla som helst. Jag är positivt överraskad att jag känner som jag gör, jag är riktigt glad över det. Vilket betyder att jag trivs både med mig själv och mitt nya liv.

”Det gamla är inte alltid det bättre, ibland kan det vara bra att blicka framåt och testa det nya” citerat min älskade moster som sa dessa kloka ord till mig som 15 åring, när hon hämtade mig och Daniela från en fest och jag var mitt uppe i att välja mellan två pojkar. Den ena var min gamla pojkvän och den andra min nya kärlek. Den gången valde jag det nya, vilket kanske inte var det bästa att göra, om jag tänker tillbaka nu.. hehe. Men jag fick mig en lärdom för livet när jag gick ur det förhållandet 5 år senare..

Och allt här i livet handlar om att göra både bra och dåliga val, för i slutänden har man lärt sig något av dem.
Men det jag har lärt mig under dessa 11 månader är att valen ska vara baserade utefter dig själv och vad du vill och vad som får dig att må bra. Gör inga val baserade på andra personer och vad de vill.. Vissa val man gör är livsavgörande och för att du ska må bra i framtiden lär du välja själv.. Gå din väg, annars kommer du ångra dig resten av ditt liv.
Jag är lycklig över mitt val, även fast det kanske inte är det bästa, vad vet jag, det får framtiden utvisa, men idag så är mitt val det bästa för mig.
Jag har valt Stockholm och dig....


Virvelvind i skallen..

Lite drygt att sms-funktionen inte fungerar än på ett tag.. men "ändra redigerare" får agera stand-in. Tankarna har börjat snurra i mitt huvud igen så smet ut från min sovande karl och har nu placerat mig i soffa framför tv:n och något värdelöst program. Mitt liv... En enda stor berg och dalbana. När det väl har börjat gå upp så jäklar i mig har det gått nedför. Sthlm har prövat mig i allt och helt otroligt så står jag upp och lever än i min lägenhet och inte inspärrad på psyke. Många ggr har jag trott att det var nästa anhalt. Det som är nu är att jag har börjat inse som är mkt tragiskt att vissa vänner som jag hade där uppe är inte det längre. Jag trodde inte att 20 mil skulle vara långt men det är fan i mig toklångt!! :-/ för er som flyttat kanske har tänkt som mig, "allt kommer alltid vara som vanligt" men det blir inte så när man inte längre är med på samma vis. Jättetråkigt. Sen är det inte så med alla vill jag tillägga för vissa står alltid kvar i vått och torrt och det är väl dem som ska klassas som riktiga vänner <3 en annan sak jag märkt med mig själv att jag i början försökte söka substitut för mina "riktiga" vänner. Detta har jag verkligen insett att det är omöjligt. För ingen är som mina vänner, och det jag har lärt mig och insett att det finns fler underbara människor i världen som inte är som mina vänner men är mina vänner nu. I mitt tänk innan kände jag mig fruktansvärt ensam och jag är riktigt glad över att jag ändrade det tänkesättet. Tror det kom när jag insåg här för någon månad sedan att sthlm är mitt hem nu och inte någon 2 års period att genomlida. Jag tänker inte slänga bort 2 år av mitt liv pga att det är i sthlm. För sthlm är faktiskt helt underbart och det finns så mkt möjligheter här till utveckling samt jäkligt mkt roliga saker att göra. Trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle känna så men jag är omvänd till det positiva. Ok det är förjäkligt att bo i studentkorridor speciellt när man lär agera lockbete till de små blodsugarna som vägrar dö!!! Men bara att bita i det sura äpplet. Jag har ju faktiskt det bra genom att jag kan komma och sova hos min underbara karl då och då. Se allting löser sig tillslut ändå. Jag må vara bitter men positiv blir jag alltid tillslut. Enligt mig själv ;-)

Tillbaka??

Vet inte om jag är tillbaka på bloggen men känner att jag behöver skriva av mig..
Livet är lite annorlunda, lite förändringar har sketts..
Bland annat är jag 2 kg tyngre.. Tack mamma!
Är tillbaka i Sthlm.. Älskar det.
Fyllt 26 år.. Helt ok.
Varit ledig i tre veckor, skolan börjar på måndag.
Lössen är tillbaka.. Kisel lagt i fredags.
Skaffat mig en karl.. 2 månader.
Börjat klätt mig i svarta kläder.. Åldern.
Tagit ut min piercingplutt i läppen.. Kände mig för gammal.
Börjat haft mittbena.. Känner mig mer stilren.
Allt som allt är allting lite annorlunda och självklart positivt men jag tror inte att JAG har hunnit med pga att jag får ångest lite då och då. Känner att jag har förändrats.. Ex. Beställde kläder från Nelly i veckan och jag visste inte vad jag ville ha, (jag brukar alltid veta), till min förvåning, beställde jag en klänning, och inte den i mintgrön utan den i nude/ljusrosa. Hmm. Tror min era i färgglada kläder är över.. Slutsats = mognad! (??)

This is BETTAN!

Min profilbild

Betsyboop


RSS 2.0